Torsdagen den 23 november 2017

Forskning i Fårdala

Energikartläggning i Fårdala

Nu är ÅF's energikartläggning över Fårdala Samfällighetsförening klar, här kan du läsa rapporten.

(Filen "Bilaga 3Termografering" blev för stor för servern, så den är uppdelad i två filer nedan.)

 

CIVIS

Fårdala samfällighet är med i ett EU-projekt som kallas CIVIS. För vår del handlar det om att ta ett mätvärde per timme och presentera det för användaren. Man kan läs om projektet på deras hemsida.

Slutrapport

 

CIVIS

Utvärdering av energieffektiviseringsåtgärder för Fårdala samfällighet
Under hösten 2013 genomförde fyra studenter på KTH en undersökning om energi i Fårdala Samfällighet. Syftet med detta projekt var att analysera tillgänglig data och att föreslå olika åtgärder som kan implementeras för att skapa ett mer energieffektivt Fårdala. Bland de åtgärder som undersökts har både mer övergripande åtgärder (nytt kulvertsystem och energiåtervinning från avloppsvatten) undersökts liksom åtgärder den enskilde bostadsägaren kan implementera (FTX-system samt styrning av radiatorer). Efter att byggnaderna med högst respektive lägst energianvändning för uppvärmning identifierats simulerades dessa med hjälp av mjukvaran DesignBuilder för att undersöka effekten av ett installerat FTX-system. Implementerandet av ett nytt kulvertsystem, energiåtervinning från avloppsvatten samt radiatorstyrning gjordes genom beräkningar baserade på erhållen data.
De skrev en rapport som kan läsas här.

 

 

 

 

 

Projektet "ett energieffektivare Fårdala"


För att bemöta bostadsbristen i mitten av 60-talet beslöt riksdagen att bygga närmare en miljon nya lägenheter i Sverige. Den rådande bostadsbristen förbättrades markant genom miljonprogrammets storsatsning, men 60-talets bristfälliga byggnormer har lett till stora energiproblem hos de befintliga byggnaderna. Problemen rör sig om för låga ventilationsnivåer, otillräcklig isolering, konstruktionsfel, fuktproblem samt höga radonhalter. Situationen har undersökts och diskuterats flitigt, dock har fokus nästan enbart legat på befintliga flerbostadshus. En närmare titt på miljonprogrammets byggnader visar att en tredjedel består av små- och radhus, vilka även står för den största energisektorn. Bostäderna utgör en stor del av Sveriges totala energianvändning och den långa livslängden för dessa byggnader förorsakar hög energianvändning vid uppvärmning. Många av byggnaderna är i behov av renovering och stora energibesparingar är möjliga. EU-kommisionens så kallade 20-20-20-mål, uppmanar bl.a. till en minskad energianvändning med 20% till år 2020 jämfört med 1990. För att kunna uppfylla dessa miljömål är det även viktigt att fokusera på befintliga små- och radhus.

Fårdala samfällighet, beläget i Tyresö kommun, har som flera andra bostadsområden byggda under miljonprogrammet, en bristande energisituation. Samfälligheten har under åren aktivt satsat på förbättring av energiläget och har en utförlig databas av mätningar. Trots detta, finns det fortfarande stor potential för minskning av energianvändning i området.

Tre studenter från Institutionen för Energiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm arbetar just nu med ett stort projekt där samfälligheterna Krusboda och Fårdala i Tyresö står i centrum. I detta projekt föreslås och utvärderas olika energieffektiviseringsåtgärder, med mål om att hjälpa samfälligheterna att minska energianvändningen. Undersökningarna utförs med termisk komfort, brukarbeteende och förbättrad inomhusklimat i åtanke. Projektets allmänna syfte riktar sig även på att möjliggöra besparingsåtgärder för liknande befintliga samfälligheter. Föreslagna lösningar ska med minimal justering vara möjliga att implementera i andra samfälligheter.

En viktig del av projektets fokus ligger på kartläggning av sammankopplingen mellan brukarbeteende och energianvändning i hushållen. Undersökning ska hjälpa bättre klargöra energibrukarbeteende och föreslå lönsamma metoder för att effektivt nå ut till hushållen. Med hjälp av insamlad data är det sedan möjligt att simulera implementeringar av olika åtgärder, och se möjliga energibesparingsmöjligheter.

Då varje hus ägs av enskilda bostadsägare förekommer det stora variationer i energianvändning. Det beror främst på vilka åtgärder som vidtagits, men även på de inneboendes antal och livsstil. En del hus har renoverats och har olika former av energibesparande system på plats, medan andra har valt att inte göra dessa typer av åtgärder. En av svårigheterna projektgruppen stött på är avsaknaden av statistiska elmätningar. Andra aspekter som definierar brukarbeteende är starkt kopplade till energianvändning. En hemsida finns tillgänglig där information om projektet och dess syfte kan hittas. På hemsidan kan även en enkät hittas där man enkelt kan delta i undersökningen och bidra med information som behövs för projektets framgång. På så sätt kan en enhetlig bild över elanvändningen och brukarbeteende skapas, samtidigt som problemområden belyses.
Mer information om projektet samt hur man kan delta i undersökningen finns på www.greenerway.se. (Undersökningen är avslutad, reds anm.)


Jaime Arias Milad Ghasemi
Universitetsadjunkt Masterstudent
Institutionen för Energiteknik Institutionen för Energiteknik
Kungliga Tekniska Högskolan Kungliga Tekniska Högskolan
E-post: jaime.arias@energy.kth.se