Torsdagen den 21 september 2017

Historik

Fårdala Samfällighetsförenings historia.

 

Skogsdunge sydväst om Akvarievägen 65
 

Byggstart
Radhusen i Fårdala är byggda på odlad mark. Så sent som 1959 låg Mygg-Anders torp, ladugård och lada nära den plats där vi nu bor. Torpet låg länge kvar i utkanten av radhusområdet precis vid lekplatsen borta vid förskolan Sagan. Nu är bara några rester av torparens syrenberså kvar.

Gemensamma grönytor var viktiga när 1960-talets småhus planerades. Resultatet ser vi än idag. Radhusen ligger luftigt. Här och där finns rester kvar av den gamla skogen, några tallar, några sparade bergknallar. Valen ligger lågt och flackt, Tallen är byggt på en långsträckt höjd och Eken ansluter till Valen. Under alla år har barnen i området utnyttjat de naturliga lekplatserna, själva eller tillsammans med sina dagmammor.

Bebyggelsen i Fårdala planlades av Bo Sahlin, konsult åt Tyresö kommun. Området ingick i arkitektens vision för hela kommunen, ”Den konkava staden”. Låga hus i mitten skulle omges av höga hus i ytterkanterna. Man anar ännu visionen. Fårdalaområdet ligger lågt inom en mur av höghus, i norr miljonprogrammets Sikvägen, i söder Granängsringen. Fullt ut förverkligades emellertid inte den konkava staden – området Sjötungan bryter ju mot grundidén.

I november 1963 hölls ett möte i kommunhuset i Trollbäcken. Närvarande var bland andra Gunnar Gyllnert, kommunalnämndens ordförande och Gunnar Tunevi, som var tjänsteman och kanslichef. Vid mötet sålde kommunen mark till en av HSB:s i Stockholm entreprenörer, Erik Dahl. Byggfirman gav cirka 2,8 mkr för marken. I avtalet villkorades köpet. Husen skulle byggas med statliga lån som egnahemsbebyggelse. Anläggningssamfälligheten Fårdala bildades!

Kommunen skulle dra fram vägar, vatten och avlopp och elektrisk gatubelysning, medan byggherren skulle dra gångvägar, ordna lekplatser, panncentral och gemensamma utrymmen som tvättstuga. Länsstyrelsen hade tidigare under året godkänt en planändring (den 8 april 1963):” Förslag till ändring i stadsplan för del av Bollmora 2:1 ”Fårdalaområdet” inom Tyresö socken i Stockholms län…”  Nu kunde bygget starta!

Bostadsrättsföreningarna
HSB spelade stor roll för tillkomsten av Anläggningssamfälligheten Fårdala. Stockholm stad hade brist på bostäder och blickarna riktades mot kommuner som var villiga att sälja mark. Tyresö var en av dessa kommuner. Många stod i kö i HSB Stockholm och nu fanns en chans att erbjuda stockholmarna ett attraktivt boende.

Centralt i HSB:s  värdegrund är tanken på det gemensamma som förvaltas av medlemmarna tillsammans. Gemensam tvättstuga, gemensamma gröna ytor var en naturlig del i planeringen av nya bostadsområden. Idén hade stark genomslagskraft i planen för Fårdala.

Akvarievägen, Tallen
När husen var inflyttningsklara bildades bostadsrättsföreningarna Fårdala, Tallen och Eken. Föreningarna anslöts till HSB i Stockholm. Husen i Eken var inflyttningsklara under fjärde kvartalet 1965. Sist byggdes husen i Tallen, 79 radhus. Inflyttning där skedde från sommaren 1966 och till slutet av året. I bostadsrättsföreningen Fårdala hade inflyttning skett redan i slutet av 1964 och början av 1965.

 

Valen och Eken, vy från Myggdalsvägen
 

Byalag och radhusägarförening
Tidigt växte önskan hos bostadsrättsinnehavarna att äga sina hem. Planerna fick fast form och år 1968 bildades en interimsstyrelse, som förhandlade med HSB om friköp. Ordförande i styrelsen var Stig Humlin. Övriga ledamöter var Henry Ahlberg, Erland Nilsson, Örjan Grundén, Bror Nilsson och Gunnar Diamant. Bostadsrättsföreningarna upplöstes. Tomterna avstyckades och såldes av HSB med husen som egna hem till bostadsrättsinnehavarna.

Samtidigt bildades olika anläggningar och föreningar för att tillgodose fastighetsägarnas gemensamma intressen. För anläggning av garagen bildades anläggningssamfälligheter och för övriga gemensamma frågor bildades två byalag och en radhusägarförening. Särskilda stadgar finns för de olika föreningarna. Eken och Tallen behöll sina namn, medan bostadsområdet Fårdala bytte namn till Valen.

Syftet med anläggningssamfälligheterna var att bygga garage i bostadsområdena. Enligt lag från 1966 krävdes då en anläggningssamfällighet. Syftet med byalagen och radhusägarföreningen var ett annat. De skulle komplettera och tillvarata frågor som inte enligt lag föll under samfälligheterna. Byalagen och radhusägarföreningen ordnade trevligheter och organiserade städdagar i området. Julgransplundringarna vid Valens garage med Torbjörn Hahn som lek –och sångledare blev legendariska. Nere på ängen vid Akvarievägen ordnade byalaget Tallen Valborgsmässoeld.

I området anlades två fotbollsplaner som entusiastiska föräldrar spolade på vintern för skridskoåkning. Överhuvudtaget fanns en gemensam känsla i samfälligheten Fårdala. Många umgicks eller kände i varje fall igen de flesta i det egna området.

Än idag finns

  • Fårdala samfällighetsförening (gemensam för alla)
  • Garagesamfälligheten Fårdala - Hajen (gemensam för Eken och Tallen)
  • Garagesamfälligheten Valen
  • Byalaget Eken
  • Byalaget Tallen
  • Radhusägarföreningen Valen

Garagesamfälligheterna sköter driften av garagen och frågor i anslutning till dem.

Städdagarna finns kvar och organiseras fortfarande av byalag och radhusägarförening, medan det var länge sen någon arrangerad julgransplundring och dans kring granen på parkeringen!

HSB och bostäderna i Fårdala
Att HSB byggde i Tyresö präglade inredningen i husen. Inredningen var standard i HSB:s bostäder i hela landet. Väl utrustade badrum med sköljho, torkskåp, badkar och bidé. Genom att göra fönstren stora tillgodosågs ventilation och vädring. Långsmala kök med separat matrum var typiskt för tiden. Tanken var att man skulle komma åt överallt utan mycket spring. Allt var mycket praktiskt med Perstorpsplatta och rostfri diskbänk.

Idag har många byggt om och moderniserat både kök och badrum inomhus och även förändrat husens exteriör, främst genom nya moderna dörrar.

En tidig arkiverad debiteringslängd anger boytan eller värmeytan till 119,5 kvm i Tallen och Eken samt till 111,5 i bostadsrättsföreningen Fårdala. Med inredd vind var värmeytan /boytan där 141,5 kvm. De så kallade skånelängorna (Valens hus) är rymligare än de övriga husen.  Förutom inredd vind har många också inrett förråden på olika sätt. I en del av husen finns dessutom inbyggda verandor mot den inre gården. Variationerna är stora.

Moderniseringen har lett till att de ursprungliga inomhusmiljöerna har försvunnit med undantag av enstaka detaljer. I byalagens första stadgar fanns en klausul som gick ut på att bevara områdets karaktär. Så har trots alla ombyggnader ändå skett. Valens gröna färg finns kvar liksom trädgårdarna i Eken och Tallen.

De som bodde i Fårdala samfällighet
Många av dem som flyttade in och sedan köpte sina hus hade anknytning till socialdemokratin. Den mest prominenta fastighetsägaren var Ingvar Carlsson som bodde i en av skånelängorna vid den tidpunkt då han blev statsminister. Andra var kända kommunalpolitiker eller opolitiska tjänstemän. Tyresö kommuns mångåriga kultursekreterare Ellen Hahn var en viktig länk till det aktiva kulturlivet i Tyresö. Andra var under många år aktiva i styrelsen för samfälligheten, som byggnadsingenjören och jazzmusikern Sune Linder, ordföranden i AIK, Stig Humlin, Bo Willart, Yngve Sverremark och många fler. Stig Humlins hustru Marianne hörde  till de engagerade och aktiva politikerna.

Under 1970-talet anställde kommunen dagmammor. De var en stor tillgång för familjer som sökte alternativ till kommunala daghem. På Akvarievägen bodde Lillemor Lindkvist, Kerstin Andersson och Margareta Isheden som tillsammans med flera andra tog hand om barn i området. Kerstin Andersson och hennes syster Ulla tog senare också initiativ till en gemensam lokal i Akvarievägen 65.

Berget sydväst om Akvarievägen 65, en naturlig lekplats
 

Skolan
På hösten 1969 började sprängningarna för den nya skolan i Fårdala. Skolan invigdes 1970 och har år 2010 firat sitt 40-årsjubileum.

Fårdala idag
De tre områdena Valen, Tallen och Eken är en viktig del i det växande Tyresös historia. Radhusen blev ett tänkbart alternativ till stora dyra villor eller en lägenhet i miljonprogrammets höghus. De som först köpte sina hus och engagerade sig i samfälligheten lade ner stort arbete på att skapa gemenskap och på att hålla ordning i området. Så är det än idag!
_______________________________________________________

Källor och litteratur:

Intervju med Stig Humlin, ordförande i interimsstyrelsen 1968

Protokoll och verksamhetsberättelser 1968 – 1984

Vårt bostadsområde – en information. Odaterat, men innehåller de äldsta stadgarna för byalagen och radhusägarföreningen samt anläggningsbeslut 28.2.1968 Bilaga. Tack till Hans Karlsson, som lånade ut dokumenten.

Lönnqvist, Ulf: Samhällsbyggarna (2004)

Sammanställt av Margareta Ternstedt 2011 01 04.